Hållbar kommunikation – Globala målen

Vad är ”hållbarhet” som det pratas så mycket om?

Globala målen (Sustainable Development Goals) ingår i FN:s Agenda 2030 från 2015 – för en hållbar utveckling i världen. Här finns 17 olika mål där miljöförstöringar och mänskliga rättigheter hanteras för att skapa ett hållbart samhälle för alla. Även kommunikation ska vara miljövänlig och genomföras enligt Agenda 2030.

193 länder har antagit Globala målen

När Millenniemålen hade sitt slutdatum tog den nya agendan vid. Agenda 2030 påverkar alla områden i vårt liv och samhälle. För de företag och akademier samt innovatörer som vill bidra till att skapa ett hållbart samhälle finns det kapital att ansöka om genom projekt sanktionerade via Tillväxtverket, Vinnova och andra myndighetsrepresentanter. Just IT är ett prioriterat område, och hållbar kommunikation har blivit mycket betydande med tanke på hur vi nu arbetar.

Hållbarhet är också ärlighet

Hållbar kommunikation bygger på en hög grad av medvetenhet, ärlighet och en långsiktig inriktning. Det handlar om att engagera kunder, investerare och aktörer inom en och samma strategi med en definierad action-plan som har en miljövänlig inriktning. En sådan plan behöver mycket tydligt definiera en hållbar utveckling.

• Var transparent.
• Bocka av villkoren och formulera dem positivt.
• Gör målen aktuella.
• Höj ribban.
• Bygg strategiska partnerskap med de som har samma värderingar.

Smartphones tar över

En människa kan ha hela sitt liv i sin mobiltelefon, och en företagare har alla sina möten och kontakter ”på fickan”. På gott och ont förstås, men det är mycket praktiskt för företagaren. Egentligen behöver du bara ha ett enda verktyg eftersom smartphones har blivit så ”smarta”.

Digital konsumtion

Idag ska spel, dejtingsajter och tidningsmagasin m.m. vara fullt funktionella och attraktiva från din smartphone. De flesta som använder sociala media gör det via telefonen. De största spelbolagen utvecklar till och med gamla klassiska spel så att de fungerar online med en perfekt upplevelse.

Det är också extremt enkelt att shoppa och betala direkt i mobilen. På under en minut har du både klickat på produkten, betalat och fått bekräftelse. Majoriteten av svenskarna föredrar onlinebetalning framför kontanter och nu finns enkla betalsätt som Swish, Trustly med flera, och verifiering med BankID skapar säkerhet i affären.

Digitalisering i alla branscher

Den som inte kan anpassa sin målgruppskommunikation till mobiltelefonen och göra sin onlinenärvaro attraktiv kommer att tappa marknad. Idag har den traditionella nyhetstidningen minskat medan vi lägger alltmer pengar på bredbands- och mobilkommunikation. Det har blivit enkelt att läsa nyheter online. Materiella saker tappar betydelse och framtidens böjbara smartphone knackar redan på dörren med ännu fler möjligheter.

IT i världen – nya trender

Världen har påverkats av pandemin, det är ännu svårt att räkna ut den totala ekonomiska konsekvensen men allt som praktiskt taget går att flytta online har flyttats. Konsekvensen av detta är en massiv ökning av onlinearbete, onlinetjänster och helt nya tekniker och arbetsbefattningar. Den ökade digitaliseringen har skapat nya jobb och många nya företag.

Men vilka trender har förstärks och etablerats?

Distansarbete och virtuellt ledarskap

Förr var distansarbete endast tänkbart i viss form, men nu såg man hur lönsamt detta är. Många människor blir mer effektiva och man sparar in på lokaler. En sak är säker – det sätt vi arbetar på kommer aldrig att gå tillbaka till hur det såg ut för ett par år sedan.

Nu handlar det om en ny kunskap: Att kunna motivera, leda och styra personal som sitter utspridda i sina bostäder- virtuellt ledarskap blir plötsligt ett nytt kriterium vid chefsrekrytering. Andelen anställda som arbetar hemifrån har gått från ett tiotal procent till över sextio procent och beräknas fortsätta vara högt. Även investeringar i digitala stödsystem har ökat kraftigt och de stora bolagen investerar miljarder i detta.

System för ”cybersecurity”

Cyberattackerna ökar i samhället och likaså investeringar i ”cybersecurity”. Gamla tekniker är som bortblåsta och ny avancerad säkerhet krävs, och det går fort. Trots högsta prioritet och stora budgetökningar för att möta behovet är dessa utmaningar inte lösta. Detta är, och förblir, ett fokusområde som kommer att kräva ännu mer under kommande perioder.

Leverans till kund

Likväl som i den ”gamla” fysiska världen ska nu helhetsupplevelsen levereras online till kunden. Endast en fjärdedel av företagen i Sverige kunde leverera en sådan innan pandemin, men ju fler företag som satsar på onlineupplevelser desto fler kommer att kunna leverera fullödiga sådana. Det finns också ett större fokus på innovation inom tjänster och lösningar.

Bubblan som sprack

När världen och Sverige blev uppkopplade kom nästa stora steg i utvecklingen. IT-branschen var plötsligt ”on fire”! Det uppstod en helt ny ekonomi med nya ekonomiska modeller. Mindre internetbolag växte snabbt och blev stora på väldigt kort tid.

IT-bubblan

Det regnade IT-entreprenörer som regndroppar en grå söndag och dessa människor blev rockstjärnor över natten, som exempelvis Johan Stael von Holstein, Kajsa Leander och Ernst Malmsten. De representerade ”the crazy years”. Leander och Malmsten tjänade 125 miljoner på 7 månader i sitt onlinebolag som sedan gick i konkurs, men de startade också Bokus som är framgångsrikt än idag.

Många IT-entreprenörer var med och eskalerade utvecklingen – bolag efter bolag startades och växte. Allt slutade med att bubblan sprack år 2000 och flera försvann från kartan helt och hållet, raset var stort. Idag fungerar inte det som fungerade på 90-talet. Tekniken har utvecklats, stabiliserats och nya innovationer tas i bruk en efter en. De svenska internetföretagen växer på internationella marknader och Sverige är ett av de ledande företagen inom teknikinnovation i Europa. Stockholm har producerat flest ”unicorns” (enhörningar) av alla storstäder i EU, bland annat Spotify, Klarna, King och nu i år nätläkarföretaget Kry som dubblat sin omsättning på ett år och blivit unicorn. En startup blir unicorn när företaget värderats till över en miljard dollar.

Stockholm tvåa i världen i ”unicorn-racet”

IT-branschen har genomgått en makalös utveckling sedan 50-talet, och nu rankas Stockholm som näst bäst i världen i att producera unicorns. Det finns ett utmärkt system för startups att ansöka om statliga tillväxtmedel och det har också funnits riskvilligt privatkapital.

Svenska staten har, som fjärde land globalt, gått in och satsat på en inhemsk utveckling av datorer. Detsamma har USA, Frankrike och England gjort. Eftersom det blev kostsamt för de svenska datorbyggarna med vidareutveckling av systemen gick staten in. Kapital behövs trots skickliga tekniker och programmerare.

Svenska småbolag med vassa ingenjörer har visat att vi är skickliga på att bygga vidare på system och tjänster som skapats. Vi gör dem ofta enklare, vassare och mer lönsamma. IT-entreprenörer årgång 2022 har oändligt med möjligheter att välja väg. Antingen startar man eget företag runt sina tjänster och blir en ny unicorn, men det händer också att man blir uppköpta av Google för enorma summor. Vilket det blir kan bara framtiden utvisa. Men visst är det roligt, och visst kan man vara stolt över de svenska IT-företagen som kommer ut globalt och slår igenom. Revanschen sedan IT-bubblan sprack är öronbedövande – massiv!

Svensk IT-historia

Trots IT-bubblan på 90-talet är IT-branschen kantad av framgångar och en otroligt snabb utveckling.

Ettor och nollor

Låt oss för en minut flyga tillbaka till 1950-talet då mängder av konsulter, mjukvarufirmor och datorföretag startades nästan på löpande band. Den verkliga startpunkten för hela IT-branschen var dock den statliga myndigheten Matematikmaskinnämnden som tillverkade stordatorn Besk. Den stod färdig 1953 och användes av försvaret för att avkoda Sovjetunionens koder samt till väder. Saab var en flitig användare av Besk men ville ha en egen.

Sara och Datasaab D2

Saab tecknade avtal med Matematikmaskinnämnden för byggnation av en Besk-kopia. Den föddes 1957 och döptes till Sara. Saab kan kallas för Sveriges första IT-företag även om ”IT” som förekomst, det vill säga ”informationsteknik” inte direkt fanns.

Sara tog upp en hel maskinhall. Man använde henne bland annat för att utveckla militärplanet Viggen. Sara hade elektronrör och när man byggde Datasaab D2 var detta en transistordator som bara vägde 200 kilo. Datasaab blev pappa till många små och stora datorer under de kommande tjugo åren.

IBM först med digital dator

År 1911 startade IBM utifrån tre företag som gick samman. ”Urfadern” Thomas J. Watson blev VD år 1914 och tio år senare döptes bolaget till International Business Machines. 1928 etablerades Affärsmaskinaktiebolaget International för att bli IBM Svenska AB i Stockholm – Sveriges första IT-företag.

Den första digitala datorn kom 1960 och tillverkades av IBM. Detta var ett banbrytande genombrott för administrativ databehandling. Datorn hette IBM 1401 och var den allra första digitala heltransistordatorn som masstillverkades för affärsanvändning.

Pionjären Axel Wenner-Gren

De flesta som passerar Wenner-Gren Center i Stockholm förstår inte vilken betydelse Axel Wenner-Gren haft i Sverige. Axel startade Electrolux och var pionjär inom datorer. Han köpte amerikanska Logistics Research på 50-talet, han tillverkade stordatorn Alwac, namngiven efter sig själv, Axel Leonard Wenner-Gren Automatic Computer. Alwac flyttades till Sverige och hamnade i Bollmora utanför Stockholm.

Matematikmaskinnämnden fick inte tillstånd för byggnation av fler datorer och personalen flyttade till Åtvidabergs Industrier som senare bytte namn till Facit AB. Både Datasaab och Facit producerade transistordatorer. Medan IBM tillverkade den första datorn för databehandling, tillverkade Facit den första massproducerade stordatorn år 1958. Samtidigt sänktes Axel Wenner-Grens projekt och Datasaab kunde inte konkurrera. IBM sopade banan med alla konkurrenter under 1970-talet.

Digitaliseringen fortsätter framåt

En ny bransch började växa fram – konsulterna. Och dessa skulle komma att överleva alla bubblor och svängningar på marknaden som exempelvis VM-data, Enator och Programator med flera.

IBM:s innovationsfokus är en betydande del av svensk IT-historia, nutid och framtid. IBM skapade lösningar för digital transformation, kognitiva tekniker och har utvecklat molnbaserade tjänster, dataanalytiska tjänster, IT-säkerhet med mera. IBM pressar gränser och är det bolag på världsmarknaden som har flest antal patent inom teknologi. IBM:s huvudsakliga uppgift är fortfarande att tillhandahålla teknikstöd till företagens affärer.

IT-branschen blir ett begrepp

På 70-talet minskade datorns storlek och bostäder och småföretag skaffade datorer. Flertalet företag, som krisande Luxor, IFS och Intentia med flera, deltog i utvecklingen. Datorprogrammen utvecklades, som exempelvis Bert-Inge Hogsved som hade köpt en dator till sin fru men saknade ett redovisningsprogram. Han skapade ett och idag är mjukvaruföretaget Hogia en stor koncern.